Hur jobbar vi på gården?

kretsloppjordbruk

Bodsjö Prästgård självhushåll är ej ekologisk certifierat dock strävar efter att jobba i harmoni med naturen. Gården har även brukningsrätt på Kyrkans mark som ligger i anslutning till gården.

Utsäde och plantmaterial

Gården köper  in en del fröer i första hand av biodynamiska företaget ”de Bolster” i Nederländerna  men då ska dem vara kompitabla i odlings zon 7.Vi köper även en del på Runåbergs fröer och Lindblomsfrö i första hand eko om dem finns tillgängligt för odlingszon 7 köper vi konventionellt.

Gården har även kommit igång att ta fram egna fröer på gråärtor, bondbönor, tomat och gurka samt akleja, riddarsporrar & vallmo. Även är nu under hösten 2018 en prov på gång med morot , broccoli svedjerova och foderbetor för att kolla om fröna blir mogen tack vara den varma sommer. På lokala fröbyterdagen byter man till sig fröer av andra (hobby)odlare som dem har tagit fram.

Sättpotatis kommer från egen gården och är 4 sorter. Av besökare fick vi hösten 2018 en gammalt tysk ras som skulle vara väldigt härdig mot angrepp och vi ser fram emot att se resultatet av den nästa år

En del plant byter vi till oss på plantbytardagar ett bra system att när man har överskott på plant att byta med andra så att ingen behöver slänga

Jordgubbsplantor tas fram av revorna som planteras (har inte köpt nya plant sedan 1994, skott har flyttats med från Sverige till Nederländerna och tillbaka)

Bärbuskar tar Steijn sticklingar för att föröka dem (har inte köpt nya plant sedan 1994, skott har flyttats med från Sverige till Nederländerna och tillbaka)

Fruktträd som ska köpas kommer från odlare i närområdet som har tåliga raser

Andra träd och buskar odlas upp från rotskott eller sticklingar som Steijn tar.

 När vi så tar vi hänsyn till månståndet dvs Första kvarteret av månen är när månen är ny, då stiger vattnet som mest och det är den tiden man ska så bladgrönsaker som sallad, spenat och kål.

Andra kvarteret är från halvmåne till fullmåne, då ska man så grönsaker som bildar frukter som tomater, bönor och squash.

Tredje kvarteret är fullmånen, då ska man så eller sätta rotgrönsaker som morötter, rödbetor och potatis.

Fjärde kvarteret är perioden mellan fullmånen och nymånen, då är det mörkt. Så ingenting, istället ska du rensa ogräs eller ta en paus!

 

Gödsling

På Gården används endast gödsel från dem egna djur Gödsel som dem två kalvar producerar på vårvintern när dem står inom hus, kommer på gödselstacken som täcks över med plast för att förebygga att ammoniakgasbildning och urlakning gör att näringsvärde försvinner. Så fort dem går ut hamnar gödseln direkt på ängarna som ska slåss till hö eller i skogshagerna. Likadant är det för getternas och hönsens gödsel.

Hönserna som går fritt sprätter isär gödseln som hamnar på ängen och på så vis sprider dem det på ett naturligt sätt samt bidrar at det blir en mångfald i insektlivet.

 Gödseln från gödselstacken ska ligga först ett år täckt under plast och används för att gödsla på hösten den 450 kvm stora grönsakslandet (inklusive växthuset) tillsammans med löv som är en bra jordförbättrare.

Rabatterna och prydnadsbuskar gödslas med latrinkompost från utedasset som får kompostera i 2 år så att sjukdom alstrande bakterier försvinner ( vi använder aldrig latrinkompost i grönsakslandet pga att man då har risk på felgäsning när man termisk konserverar som vi gör)

 

Kompost komposteras först 1 år i en sluten behållaren och blandas sedan in i gödselstacken och slut komposteras

 

Trä Aska tillför kalium calcium och fosfor och strö på grönsakslandet på våren precis efter snön har tinnats bort där potatisodlingen kommer.

 

Och naturligt vis använder man sig av en 4 årig växtföljd plan så att jorden inte blir ensidig utarmad och kan återställa balansen. sista året av en växtföljdplan består av gröngödning som gör att många näringsämne binder i marken och mullhalten i jorden ökar.

 

Vi har urinseparering och använder urin som gödsling på gräsmatta samt på våren även till rosorna och buskar.

 

Växtskötsel och växtskydd

 

För att höja motståndskraften hos grödorna mot skador från svamp, bakterier och insekter använder vi oss av växelodling (till ex morot och lök. Löken håller morotsfluga borta och tvärtom håller moroten lökfluga borta. Bland rosorna har vi salvia och timjan som håller lössen borta) nässelvatten, eteriska oljor, naturliga bakterier mot kålmal, äggskal och träaska mot sniglar (hjälps inte det tillräckligt används konventionellt medel)

Odlings väv används också i för att skydda kålplant mot insektangrepp

Bärnätt används för att hålla bort fåglar från mogna bär.  även gamla cd skivor och annat bling bling hängs upp på vissa ställen för att förebygga att fåglarna skadar grödorna.

Åker och vattensork bekämpas i första hand av katterna och sorkskrämmare(högt pip ljud) och illa luktandevaror som surströmming men blir grödorna ändå angripen sätts stora råttfällor i gångarna.

På hösten när Växthuset är tom får hönsen bor där ett tag, dem äter eventuella skadeinsekter och larver som har kommit dit under sommaren bearbeta jorden och tillför gödsel med hög kvävehalt som förbrukas mer i växthuset

 

ogräsreglering

Växtföljd , jordbearbetning och grödornas skötsel är avgörande för ogräsregelering… alltså rensa mekanisk så fort det kommer upp

 

 För odling & Odling i växthus

På vårvintern förodlas det först i bostadshusets stora sal som hålls på ca 10 grader och har extra ljus för att förlänga ljustiden, purjolök och sellerin förodlas först i köket ( 18 gr) och får sedan växa till sig på kallrummet ( ca 6 gr)  innan allt flyttas ut till växthus och grönsakslandet.

Gården har endast odling i växthuset maj-sept då det annars går väldigt mycket energi för att hålla varme  i växthuset samt att man måste börja med extra belysning och då blir smaken iaf inte så som med solens egen värme och ljus. 

 Bevattning

Då trädgårdslandet ligger belägen vid Bodsjön har vi obegränsat tillgång till levande vatten. I växthuset vatnar man med vattenkannor som har ståt och tempererat.

I grönsakslandet och en del av ängerna bevatnas efter vädret med spränklar  direkt pumpat från sjön rossenträdgården har bevattning  via kommunala vattnet. Blomlåderna vid infarten bevattnas med vattenkannor.

Skörd & förvaring

Skörd av grönsakerna ,rotfrukter bär och potatis sker för hand så att man endast skördar det som är vuxit klar, på sådan sätt få man största avkastning. Rotfruktar och potatis lagras i potatis källare, purjolök och fänkål läggas i sandbädd och förvaras i källaren, en stor del av bären rabarber, brocolii och bönor termisk konserverar vi.  Sen är det torkning av bär, chilli, kryddor, svamp, grönkål, gråärtor bondbönor och förstås syltar och saftar vi en stor del av svart o rödvinbär, krusbär, jordgubbar och rabarber. Egentligen är det bara jordgubbar som frysas ner och tas upp efter behov, då tiden inte finns att varje dag koka sylt på 475 liter under flera veckors tid.

 mer information konservering och förädling

Vad odlas

I Växthuset odlas:

• diverse sorter gula, svarta och röda körsbärs och biff tomater
• diverse sorter slang & västeråsgurka
• physalis
• bryt & skärbönor
• äggplanta
• Championer

 

i Grönsakslandet odlas:

• Potatis Tidigsort, almandine  (som kokt) Astrix (till fritering) prinsess(mos och bakning) tysk potatis
• Majrovor & Svedjerovor
• Palsternacka
• Kålrot
• Selleri
• Gula orange o lilla sommarmoroter samt wintermoroter
• Knölfänkål
• 2 sorter sockerärtor
• 3sorter gråärtor
• 2 sorter bondbönor
• Vaxbönor
• Sommar &vinter vitkål
• Vit & röd spetskål
• Rödkål
• Savoikål
• Blomkål
• Broccoli
• Brysselkål
• Endivi
• Purjolök
• Gul & rödlök
• Vitlök
• Challottelök
• Pumpa
• Zuchinna
• Sparris
• Bovete
• rabarber

Frukt

• Röda & vita jordgubbar
• Röda & svarta vinbär
• Krusbär
• Äpple
• Krikon
• Körsbär
• Vindruvor

 

Rosenträdgård

• Nypon
• Salvia
• Citronmellise
• Timjan
• Basilika
• Oregano
• Gräslök
• Ringblommor
• Krasse

 Andra saker som odlas upp just nu är

Kastanj, hassel, lind, ek

2020 gör vi en provodling med sockerbetor. 

 

 

 

Djurhållning:

Vår grundtanke är att djuren är beroende av den livsmiljö som vi skapar åt dem och är känsliga mot den behandling och de attityder som dem möter dem i det dagliga umgänget med skötare. Därför skötar vi djuren kärleksfullt och med hänsyn till artegna fysiska och psykiska behov.

Djurbesättning

Gården har i under hösten 2 Jersey kalvar/ungdjur, 3 vuxna getter & 2 killingar, 14 höns och 2 katter & 2 kattungar.  Getterna och höns finns året rund. Kalverna brukar skaffas på vårvinter av en gård i Aspen/ Tandsbyn och brukar slaktas i december månad. I nylägget är det tveksam om yngsat kalven ska slaktas då den är så lugn och snäll att vi leker med tanken att lära upp honom som dragdjur.

Djur enhet/ ha?

 

Skötsel

 Getterna och kalvarna går fritt inomhus på vintern och har möjlighet att ligga torrt på kutterspån/ hö och lagom varm i en bra ventilerat och dagsljus. Förstås tillgång till vatten, slicksten och får grovfoder 2 till 3 gånger om dagen. Så fort möjligheten finns går djuren ut och om inte växtligheten har kommit i gång eller är avtagande få dem extra grov foder. Tillgång även ute till vatten och vindskytt. Man kollar regelbundet klöver, och verkar dem vid behov samt kammar man regelbundet pälsen. på sommaren ser man till att dem med hjälp av eteriska oljor få skydd mot insektangrepp

Vi avhornar inte djuren på gården då hornen bidrar till uppbyggande av djurets livskraft. Skulle det blir en problem med ett djur som stångar mycket med horn spetsar kan man sätta skydds på spetsen så att dem inte gör illa andra. Men ibland händer det att en av kalvarna redan är avhornad när vi köper den.

Stallet gödslas ut flera gånger om år för hand och körs på gödselstakken.

Kutterspånen kan hämtas på närbelägen bysåg

Hönsen har eget hönshus som är varm isolerad så att det med även på vintern håller plus grader, två värpredor ett fritt gående del samt sittpinnar och tillgång till vatten och mat, sandbad, ventilation och dagsljus samt extra belysning i det mörka vinterhalvåret. Även hönsen få gå ute och har obegränsat utrymme på ängen och i skogshagen . Naturligtvis klipper vi inte näbbar och vingar på hönsen.

 Hönshuset blir flertalgånger om år utgödslad och kalkad för att förebygga eventuella parasiter

Sjukdom

Antibiotika har inte används sedan 1994. Djuren är sällan sjuk, men om dem är lite mindre pigg tar kolar vi till extra mycket. Har djuret feber få dem extra sälg att barka, orkar dem inte barka då kokar man sälgbarkste, naturens egen ”magnesyl”, och ta hjälp av andra medicinal växter och evt eteriska oljor. Erika är utbildad inom naturmedicin och använder det för både djur och människan.

Djuren blir inte rutinmässigt avmaskad. På grund av betesrutiner, som växel bete mellan två olika djurslag och extensiv bete minskar man risken för smittan av mask. Om det skulle behövas tas i första hand hjälp av naturmedicin.

 Foder

Vi slår totalt ca 3 Ha äng för hand och häsjar höet som sedan körs in till höladan. Sedan gör vi kvastar av björkris( som börjar utfodras från o med januari) och sälg. Svartvinbär som klips ner efter skörden gör kvastar av och torkas. Även rönnbär och nypon torkas till djuren som extra tillskott på vårvintern.  Foderbetor odlas och skördas på hösten,då få dem blasten först till extra utfodring, liksom allt annat som man skördar på hösten går blasten till djuren. Själva foderbetor får dem under vintern Bönplantorna torkas och blir foder till djuren. Under hela året får dem skal av potatis& rotfrukter från matlagningen

Till idislare köper vi totalt 75 kg kraftfoder som endast ges vid extrem kyla och när kalvarna precis har kommit, då dem är van med detta foder och vi långsamt måste ställa om till vårt foder. Samt salt& mineralslicksten

 

 Kokvattnet av potatis och grönsakerna sparas och används som dricksvatten till hönsen.tSkadade potatis kokas och går till hönsen som även får grönkål plant upphängda i hönshuset och senare på vinter får dem torkat grönkål med potatis samt matrester från hushållet. Till hönsen torkas även svart och rödvinbär massa som är kvar efter saftning. Och maskätna karljohansvamp har torkats som extra proteinkälla.

Till hönsen köps värpfoder in som dem har fritt tillgång till det blir ca200 kg per år dock då festar även fåglarna på det för dem kommer in i hönshuset.  Vi Har inte använt oss av KRAV foder då det tills våren innehöll fiskmjöl och gav allergisk reaktion hos våran dotter. Värpfodret blandas ut med  krossat äggskal  som vi sparar i hushållet så att dem får i sig tillräckligt med kalk

 

Avel och märkning

Kalverna köps på en avelgård och är märkta enligt bestämmelser när dem kommer och är registrarat  hos jordbruksverket.

Getterna är också märkta och registrerad hos jordbruksverket. För att förebygga inavel, bytar bock till olika blodslinjer för på sådan sätt hålla livskraftiga djur. Killingarna som fötts få dia hos moderdjuren så länge dem vill.  Efter killningen håller vi koll att geten inte har för mycket mjölk, är detta fallet öker risken på djuverinflamation, detta förebyggas genom att mjölka ut henne på kvällen. Denna mjölk används då för att göra ost. Men så fort killingarna behöver mera mjölk slutar vi att mjölka.

Kycklingar ruvas fram på naturligt sätt så att det blir en ständig föryngring av besättningen och tuppen bytts ut då och då för att få ny blod

Mångfald

Vi ser en stor förändring i hur flora och fauna har ändrat sig sedan vi flyttade hit januari 2010.Marken rundomkrin blev delvis kortklippt som en gräsmatta ska ser ut och delvis hade marken inte blivit brukt eler slagen sedan 1980 då den sista bonden slutade i byn. Pga av den extensiva bete och naturlig gödsling och hässjning av hö har en flertal örter och blommor fått möjlighet att utveckla sig till blom och frö som i sin tur har dragit till sig många olika insekter och fåglar, som in sintur har en fördel till grönsakslandet oh framförallt fruktträd, förvi behöver hummlor och bin för polineringen.

Slakt

Kalvera och eventuella getter som ska slaktas, slaktar vi på gården. En lugn, van och väldig skicklig slaktare kommer till gården. Vi hämtar djuret som utan stress följer med oss, den få nått gott en kram och blir skjuten. Så hjälpar slaktaren att ta ut den, ta av huden och delar den så att köttet kylas ner och sen hänger det i källaren för att hängmöra  i ca 10 dagar sedan styckar vi själv, gör korv, röker och torkar en del. Av benen koks buljong .Slakt resterna frysas in och blir kat mat, endast huvudet och en del inälverna körs till gropen vart jaktlagen lägger slaktavfall och dem vilda djuren tar reda på det. Huden garvas av Steijn i mån av tid.

 

Rengörningsmedel & desinfeceringsmedelsom används

Tvål och handdiskmedel av Biogen active ( http://www.biogenactive.com/sv/)

Grumme Grönsåpa

 Cien Olivtvål

Ocean tvättmedel oparfymerat

Kautisksoda

Kalk

Ättiksprit

 Med ystning och slakt används även klor till redskap, samt för att desinfectera trälådorna var man förvara rotfrukterna och potatis i.

Sopsortering /Återvinning

• Skal av rotfrukter& potatis går till getterna& kalvarna
• Äggskal torkas och krossas och går till hönsen eller bekämpning av sniglar
• Matrester går till hönsen
• Kaffesump mm går på komposten
• Sortering av papper, plast, metall, glas, batterier,
• Saker som vi inte behöver längre ges bort eller bytas med andra.

 

 

Textil

Vi är inga personer som ska hänga med på sista mode. Och bär fortfarande kläder som vi hade redan för 20 år sedan. Går dem sönder lappar och lagar man dem så länge det går. Behövs det nytt kollar  man först om man kan sy / sticka det själv och kollar på secondhand. Men några saker som arbetsöverållar,  träskor stövlar och skor behövs köpas nytt och då kollar man inte vad som är billigast men vad är kvalitet och vart kommer det ifrån. Likadant gäller för hushållstextiller.

Dem mesta nya kläder blir i nyläge själv tillverkat av inköpt beganagnad tygg eller ny ekotyg, eller av eget spunnen ull eller inköpt lin som vävs till tyger och sys eller stickar. Samt av det egna garvade skinn och fäller av våra egna djur. Vårat egen ull håller på att ta slut efter fåren vi har haft men det har löst sig med att kunna byta till sig ull mot grönsaker.

 

Ekonomi

Målet av livstilen är att vara så självförsörjande som möjligt, men utan pengar kommer man ingenstands. En liten men stadig inkomst finns . Sedan ger Steijn en del studiecirklar inom mjölksyrning & termisk konservering. Överskott av grönsakerna säljs genom REKO ring Östersund och Skördefest ” smaka på Revsund”. Tovade produkter säljs genom  Ånge slöjd & konsthantverksförening sommarbutik i Borgsjö samt Trosavik slöjd & café.

En vis inkomst genereras även med Öppenträdgård& inspirationsdagarna då man bjuder på fika och besökare lägger en peng i burken eller swichar. Även guidade turar  och föreläsningar ger lite kling i kassan.

 

Uppvärmning / El / Gas / isolering

Huset där vi och volontärerna bor och arbetar är ett gediget timmerhus från 1923 är försätt med gammeldags innanfönster, tillägg isolerad på vinden med 80 cm sågspån. Varmvatten och värme genom biobränsle. max värme av 18-19 grader på dagar i kök och vardagsrum, sovrummet ligger på ca 14 grader.  Både kommunaltvatten och egen brunn Egen avlopp

Uppvärmning av huset och varmtvatten sker i nuläget med vedeldad pannan med akumulator tankar  för att hålla grund värme på ca 12- 14 grader, sedan har vi vedspis i köket för extra värme och varmvatten / matlagning. Samt vedkamin i vardagsrummet som tänds vid  kvällstid med max temp på 19 grader. Vi använder i gasol till matlagning och termiskkonservering även om el spisen också kan användas ibland . Ugnen i gasspisen är el och används flitig till matlagning och bakning

Vi köper in grön el av Jämtkraft som är den lokala elleverantör.

För att minska energi förlusten från uppvärmning av huset använder vi oss av innanfönster samt gardiner

Huset är på vinden tillägsisolerad med 80 cm kutterspån

Transport

Tyvärr finns det i nuläget bara skollbuss som går  1 gång på dag på skoldagar fram till Gällö ( kl 7) och en tillbaka ( KL 14:15) då vi har 2,5 mil till närmaste butik & station i Gällö och 6,5 mil till närmaste storstad  med HC , sjukhus, samt granngården är det en nödvändighet med en 4 hjulsdrift bensinbil .På sommar blir det i största mån mc.

 VW busen som kör saker som sågspån (strö till djuren) från by sågeri, och hö och ved. Till slåttern använder vi en tvåhjulstraktor.

 

lagring , förvaring , förädling

Vi försöker förvara våra produkter på en långsiktig hållbar sätt .

Rotselleri, fänkål och purjolök till exempel får står i sandbädden. Endivirötterna planteras i sand och växer i mörkret i källaren.

Andra rotfrukter och potatis lagras i potatiskällaren.

torkning

Torkning sker en del genom luft torkning såsom örter & kryddor, medicinalväxter, svamp, rönnbär nypon, gråärtor bondbönor, rotfrukter men även saltat kött och bresola.

Svartvinbär, krusbär, bondbönor sker torkning i el-ugnen . grönkål, purjolök  svartvinbärsmassa efter saftning, torkas  i den ved eldade tunnbrödsugnen.

 

Sylta o saft

Svarta och röda vinbär blir både saft och sylt, rabarber blir saft och den ur saftade rabarbermassa konserverara vi och används sedan som pajfyllning eller för att göra fruktremmar, serenblommor  och älgört blir saft,

Mjölksyrning

Surkål gör både på vitkål och rödkål men även en del andra grönsaker mjölksyras

Inläggning

Bostongurka, inalgd västerås gurka och slanggurka och förstås rödbetor

 

Termisk konservering / konservering i vattenbad

Hermetisk inkokning (hemkonservering) ger varor mycket lång hållbarhet, föutsatt rätt tillagning och att locket håller tätt. Man har testat hemkonserverat älgkött som var över 40 år gammalt och det var helt ok både smak- och hygienmässigt. Genom upphettning och förhindrande av lufttillförsel dör microorganismerna och inga nya kan komma åt varan. I början av 1900-talet var hermetisk burkkonservering vanlig i hemmen, men sen tog frystekniken över. Speciella burkar med gummiring och lock bör används. Burk med vara och tillslutet lock hettas upp i vattenbad 80-100°C, tas ur vattnet och kyls med stängt lock varvid undertrycket suger fast locke .

På detta sätt konserverar vi allt möjligt från buljong och färdiga biffar till blomkål, brytbönor  och bär men även ostkaka och sockerkaka

 

Frys

Frysen har vi mest till köttet, jordgubbar, bröd och glass 

 

 

Konsumtion: första frågan är alltid… Behöver jag detta verkligen, eller kan jag låna det.i första han blir köp i secondhand butik  Annars kolar man upp vart och hur det är producerat när man köper nytt.